Hate on me
Det ska tas bort stygn, fira farsdag och pappas födelsedag. Träffa massa mysiga människor och allmänt äga. Förra helgen va guld så får se om vi kan toppa den.
Sitter på tåget nu och försöker för allt i världen att skaka av mig dagens händelser. Fick äran att bli utskälld, hotat och allmänt utskämd av en kund precis innan ja sluta. Jag är den som blir arg inte rädd men idag var så obehagligt psykiskt. De är ju rätt mkt våldtäkter och sån skit nu, jag är inte rädd för att bli våldtagen. Med tanke på hur arg jag skulle bli om någon våga sig på mig är de mer synd om honom. Jag och Hanna låg och prata inatt, om hur hatisk jag är. Att man kan komma till en gräns hos mig där ja helt slutar bry mig. Hanna tycker att de va starkt, många tycker de är elakt. Jag bryr mig inte, de är mitt sätt att komma vidare. Konstigt nog blev jag inte arg idag, ja va rädd..
